Kulturveckan som gick.

Som om det inte var nog med en kulturell tripp till Barcelona så fortsatte jag mina kulturella eskapader även efter jag kommit hem genom en trevlig helg i Malmö. Målet med resan var Dolly Parton-konserten som ägde rum i lördags, men som en ren slump fick jag även ta del av en fan-tas-tisk Dismember-konsert. Äh, det menade jag inte. Jag såg Dismember, men jag kan inte påstå att de var fan-tas-tiska. Jag kan i ärlighetens namn inte ens bedöma dem. För vad vet jag egentligen om deras genre (hårdrock, dödsmetall, enbart metall? jag vet inte ens det.)? Tyvärr missade vi Hellraised som spelade efter. Men jag tror jag överlever. Det var i alla fall trevligt att få lite kultur på köpet när vi egentligen bara var på Debaser för att dricka lite öl och drink. Jag gillar Debaser. Och Malmö. Dit ska jag flytta. Sen.

Så här såg hon ut typ. Fast med flyffigare hår och mer paljetter.

Och så Dolly då. Vad kan man säga. Dolly var Dolly. Jag sjöng och klappade och ropade. Hon kan sjunga hon. Jag sjunger väl något sämre, men vad gjorde det då? Det var ju ingen som kommit dit för att höra mig direkt. En märklig sak som hände under konserten var att två fulla gubbar började bråka och slåss. Inte något man väntar sig på en Dolly-konsert direkt. Kanske på en Dismember-konsert, men INTE inför Dolly. Hon var ju så vänlig och glad och pratade om Gud och tältmöten. Vem vill börja slåss då? Inte jag i alla fall. (Kan mina svensk(a?)experter komma till min hjälp nu? Skriver man ihop i alla fall eller inte? Det känns som något man borde veta. Men jag gör inte det. Jag blandar hej vilt.)Dismember (rockmetalbands.com). De kunde alla poser som ett äkta rockmetalband ska kunna. Tror jag. För det räcker väl att forma händerna som klor och spela luftgitarr på mickstativet ibland?