Ja, då kör vi.
Hej alla!
Jag har egentligen en egen blogg och anledningen till att jag skriver här är för att jag var dum nog att ge ut (efter ett ganska bra motstånd ändå) min bloggadress till killen jag har en stor, stor crush på. Vi kan kalla honom M. Vilket är logiskt, eftersom hans namn börjar på M. Anyhow, vi träffades till och från för ett tag sedan, men det rann tyvärr ut i sanden. Jag ska flytta från Halmstad, han ska resa bort. Vilket jag grämer mig över…
I fredags träffade jag honom på en uteservering där jag och mina vänner slog oss ned. Det var trevligt och vi pratade på som vanligt, men jag märkte att det inte riktigt var samma gnista som förut. Suck… Så har det varit de senaste gångerna vi har träffat på varandra och jag började inse att det var dags att lägga ner, släppa taget. Så igår tackade jag ja till att gå på en slags spontan dejt med en kille jag knappt känner, vilket var väldigt trevligt och så, men ingenting mer. Vi hängde ändå hela kvällen och gick ut och mötte upp mina vänner på ett uteställe i stan. Där inne var det kul som vanligt, dans, drinkar och roliga människor! Då plötsligt ser jag honom. M. De vanliga symptomen inträder. Suget i magen, hjärtat som klappar och ben som sviktar. Ja, som alltid när jag ser denna fina skapelse. Vi börjar prata och ett tu tre så tänts den där gnistan igen. Jaha. Men det går ju inte, jag har ju ett sällskap med mig som står en meter bakom mig! Så det var bara att stå emot. Men jag ville inte det. Verkligen inte.
Ja, men det var väl det jag ville skriva. Nu har jag lättat mitt hjärta lite.
Tack för mig!
/Andrea
3 kommentarer:
Vad härligt att skriva av sig på någon annans blogg! kanske något man skulle börja med.. för det är faktiskt ett viktigt i-landsproblem.. man lämnar ut sin bloggadress och inser att "nu kan jag inte skriva vad jag vad vill". Dumt.
Men hey! Varför inte göra min blogg till en sån plats! För alla som vill. Serv: feel free to blog här om du vill. Om du inte säger kränkande saker som kan väcka åtal. För det är jag inte så sugen på.
Då skulle jag kunna gå ut med en liknande liten bekännelse:
"hej, jag heter Elin och min hang up heter x och egentligen är det ingen hang up, fast egentligen kanske det är det." typ... och gå på järnet!
Hmm.... intressant... tål att tänkas på.. fast jag tror å andra sidan att många som läser min blogg läser din, inte tvätom.. så jag vet inte om det är en så bra idé.
Skicka en kommentar