Jag tittar på Våra bästa år/Days of our lives (nej, jag följer inte det) och känner att jag bara måste skriva något om denna gigant till serie. Världens äldsta såpa har jag för mig. Det känns lite pinsamt att erkänna det men jag kan faktiskt förstå varför den har så många tittare. Kvalitén är inte hög. Verkligen inte. Inte heller handlar det om god smak. Men alltså, det är så mycket som händer! Samtidigt som ingenting händer. Tempot är extremt långsamt. Skaparna vet verkligen hur man ska dra ut på en story i all evighet, allt för att få ut fler avsnitt. Karaktärerna är riktiga stereotyper, där männen har perfekt markerade käkben och skinnjackor från 1998. Kvinnornas hår är sprayat till max och sminket tjockt påspacklat. Varken sömn eller bad rubbar den perfekta ytan. Och jag gillar det. Man kan ju inte göra annat än att skratta. Vissa karaktärer är riktigt roliga, trots att det kanske inte är meningen. Andra karaktärer ska vara roliga men misslyckas totalt. Det måste man ju också skratta åt. Jag hoppas innerligt att serien får finnas kvar i många år till. Finkultur Schminkultur. Nej, det här är vad vi vill ha. Underhållning. Upplevelser. Avslappning. Härligt!
Ungdomarna i Days of our lives.
3 kommentarer:
Så sant, så sant :) Love it.
Har kommit på hur man ska göra för att komma framåt i serien. Det är bara att vänta ca 20 episoder så har dom iaf hittat ETT SPÅR efter mördaren. Dessutom är den här snubben en klar favorit med sitt underbara minspel: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/d/dc/Johnblack2007.jpg/210px-Johnblack2007.jpg
Haha jag vet!! Som detta citat:
Celeste: Varför hemsöker du mig, du är ju död!
Marlena: Det kanske jag inte är.
Hihi, så dåligt att det blir bra lixom!
Skicka en kommentar