Bröllopsdag.

Jaha. Då sitter man och dricker bubbel igen. En helt vanlig måndag. Eller vanlig och vanlig. Det är bröllopsdag i huset. Och jag hänger på firandet. Och dricker bubbel. Samtidigt som jag fnittrar åt något jag hörde på Pang prego tidigare idag. Min älskling (en av mina älsklingar vill säga) Jesper Rönndahl pratade om en av nästa veckas sommarpratare, Kajsa Bergqvist. Han och hans kollega försökte lista ut vad hennes program skulle handla om. Jespers gissning var RisiFrutti eftersom hon verkar gilla det. Detta spann han vidare på och undrade varför det inte finns någon RisiFrutti di mare. Och det tyckte jag var jättekul. För usch vad äckligt det hade varit. Och nu börjar jag tänka på crema di frutti di mare eller vad det nu var Andrea pratade om i Barcelona. För det var ju bara tokigt. Och så har jag allmänt roligt här på mitt rum i Tollarp.

RisiFrutti di mare.

Jag känner att jag kanske inte riktigt gör skämtet rättvisa. Men ändå.



Ja, nu verkar det ju som att jag känner mig som hon den där Colbie Caillat. Bubblig och kär och så där. Men jag vill ju i själva verket bara få in ordet bubbly. För bubbel på flaska är grunden till detta inlägg. Inte kärleksbubbel. I övrigt hade jag kunnat spy på den låten.

Jag känner också att det kanske är tempusbyte galore i inlägget här. Ett firande av tempusbytet. En liten festival liksom. I ett enda blogginlägg.