Ibland kan det vara lite knivigt att återberätta roliga saker som hänt under dagen. Det låter sällan lika roligt som det känns precis när det händer. Men jag ska nu försöka. Håll till godo:
Jag sitter på bussen från Göteborg till Halmstad. Vi kör på en motorväg. Jag sitter i sätet längs med gången, och Andrea sitter vid fönstret. Jag tittar ut genom fönstret, sikten är något begränsad, och plötsligt ser jag en båt köra förbi. Min första tanke: Varför är det ingen som kör båten? Alltså inte: Vad gör en båt på en motorväg? eller ens Jag visste inte att vattnet låg så nära. Nej, jag håller mig till: Varför är det ingen som kör båten? Cirka en sekund senare ser jag bilen som drar båten och släpet den ligger på. Då inser jag min dumhet och skrattet flödar och tårarna sprutar.
Jag skyller på 7 timmars intensiv shopping (som endast resulterade i en kjol inköpt på Åhlens). En sysselsättning som verkligen kan ta kål på all intelligens, om så endast för en kort sekund.
2 kommentarer:
Sa du det högt eller tänkte du bara? Roligt, hursom!
Ja, det hade väl egentligen varit roligast om jag hade sagt det högt, men jag hann bara tänka det. Det räckter iofs tycker jag. Herregud... Tröghet.
Skicka en kommentar