Nu har jag försökt formulera något klokt om Kårens första onsdagspub imorgon. Något talande om mina känslor inför detta. Men det går inte. Detta märkliga ställe gör mig förvirrad. Gång på gång har jag konstaterat att jag aldrig mer ska gå dit. Gång på gång har jag kommit krypande tillbaka med svansen mellan benen. För att någon timme senare återigen konstatera att jag aldrig ska gå dit igen. Ölen/cidern är rälig, musiken är dålig (förutom när jag och mina kollegor dj:ar) och framförallt så är det aldrig något folk där. Ändå går jag dit. Hur många chanser förtjänar stället egentligen? Inte så många till tänker jag. Men kanske någon. Redan imorgon kanske. Suck. Jag vill inte. Jag vill. Jag vill inte. Jag vet inte. Får jag någon med mig kanske? Min partner-in-klagan Lina kanske? Mm. Det tål att tänkas på det här.
3 kommentarer:
Elin. Kåren är dåligt. det vet både du och jag. Och om jag mot förmodan skulle lyckas att bli övertalad av min namne att följa med med anledningen att titta föraktfullt på fulla 20-åringar så vet både du och jag att vi sedan kommer yttra orden: "så här var det inte på vår tid"
men sanningen att säga, det var ju precis så det var. Fylla, tragik och äckligt hångel under tryckarna.
Jag säger då det.
Men EN öl kan ju inte skada...
nej en sådan köttmarknad var det väl ändå inte? Jo jag kan följa med. Gnälla lite över att inte heller de ya vet hut, dvs VET att man ska bekräfta oss:D det är ju iaf kul att göra sig i ordning o skratta lite åt att man aldrig lär sig.
lina > jag skickade just mess till elin om pizza o öl och en öppen kväll. Vad säger du?
Skicka en kommentar